Resdag 3

Sista dagen på vår 3-dagars utflykt till norra Grekland var vi ganska möra allihop :)!

Detta efter en väldigt rolig kväll tillsammans, på en taverna med god mat och levande musik. En sångare, en bouzoukispelare och en organist underhöll oss hela kvällen. Vi åkte buss till tavernan, eftersom den låg på andra sidan den höga udde staden Kastoriá är byggd på. Dvs brant uppåt från hotellet och raskt brant nedåt igen! På smala gator, förstås. Vi åkte iväg halv 10 - och var hemma igen strax efter 2! Det gäller att ha rejäla krafter när en ska festa med de pensionerade ö-borna ;). Jag brukar ju lägga mig vid 10 ...

Det sjöngs och det dansades. Det är så fint att se greker dansa sina traditionella danser - raka i ryggen och med en stolthet i kroppen som kanske inte syns till vardags. När 80-årige förre butiksägaren dansar en solodans, när de äldre mer eller mindre fylliga (mestadels mer) kvinnorna dansar tillsammans, så kan jag bara njuta. Till och med jag blev upplurad till dansen en liten stund, men det var inte mycket att njuta av kan jag säga. Jag kan inte stegen och jag har inte mycket kondition heller. Några av herrarna bjöd oss på ett roligt showande med sin dans - de bara busade och ramlade omkull och lekte.

(bild från discover greece.com)

Nåväl, i säng vid halv 3 med musiken ringande i öronen och upp till frukosten kl 7. Kl 8 satt vi på bussen igen, och det tog inte särskilt lång stund att slumra till. Färden gick mot nordöst, uppåt naturligtvis. Vid 11-tiden var vi framme i Nymfaío eller Nymfeo, en liten by på 1350 meters höjd. Den ligger i Florinas prefektur. Stenhus med skiffertak, stenlagda gator och ännu högre berg runtomkring. Här finns ett center för bevarandet av björn och vildmark, men tyvärr var det stängt. Nymféio har bara 50-100 invånare under vintern och kanske 4-500 under sommarsäsongen. På vintern får de mängder av snö, och byn blir ganska ofta helt avskuren från civilisationen. Vi hade däremot 12 grader och en varm sol som sken på oss när vi fikade.

Det var lite roligt att mina grekiska vänner tyckte att det var kallt och byltade på sig, medan jag tyckte att det kändes precis som hemma :). Fast med en mycket varmare sol!

Resten av dagen gick bara åt till att ta oss hemåt. Vi stannade lite kort för lunch, och for sedan vidare söderut ungefär samma väg som vi kommit. Vi körde förbi Kozina ner till Grévena där vi var tillbaka på den nybyggda motorvägen, Ignatius-vägen, förbi Ioannina och Arta och Messolongi. Över bron vid Pátras och sedan följde vi kusten österut och söderut tills vi var framme i Gamla Epídavros där vår trogna Ö-båt väntade. Den la till vid vår nu lagade kaj, men eftersom det nu var mörkt kunde jag inte se hur den såg ut. Kvart över 9 öppnade jag min ytterdörr och möttes av de där instängda 30 graderna.