Det har varit en lång dag! Lång, och med många nya intryck. Sol och regn och pelikaner och björnvarningar och långa tunnlar ...
Resan började hemma i byn kvart över 6, en stund senare satt vi på Ö-båten som tog oss över till Peloponessos, där en buss väntade. Chauffören är ny sedan i fjol, men guiden är densamme. Vi åkte längs östkusten upp till Korint, fortsatte västerut och körde över den fantastiska bron strax innan Patra. Vi stannade till för en kort fika innan vi körde över bron.
Väl över på fastlandet började det gå uppåt. Och uppåt. Ni anar inte! Det gick uppåt i princip hela dagen och här är vi nu i Kastoriá, högre upp än jag varit tidigare, tror jag. Naturen är otroligt vacker hela vägen. Till att börja med följde vi samma väg som vi körde förra året på hemväg från den utflykten och passerade Messolongi där man utvinner havssalt i stora bassänger och vidare upp till Arta., Men sedan fortsatte vi norrut längs en nybyggd fin motorväg, Ignatius Väg, och passerade Ioannina (utan att stanna, vilket upprörde de som ville ha paus) och inte förrän vi var framme i Grévena stannade vi för lunch. Då var klockan redan halv 3. Fram tills dess tror jag inte att vägen gått neråt en enda meter sedan 10-tiden. Men genom massor av tunnlar, de längsta flera km och över vansinnigt höga broar.
Vägskyltarna har varit ett underbart kapitel i sig :). Ganska tidigt i backarna såg jag varningsskyltar med ett moln och regn på - en nyhet för mig! Det kom mycket riktigt regn också, lite senare. Jag förstod att vi var ganska högt uppe när nya skyltar dök upp: en snöflinga och en vindstrut. Jag tror att det var bara en stund senare jag såg ut genom bussfönstret och kunde konstatera - jaha, där ligger det ett moln borta på berget :). Några av bergstopparna vi passerade hade faktiskt snö!
Nåja, efter Grévena och en jättegod lunch var vi trötta, men då hade vi bara dryga timmen kvar till Kastoriá. Och jag trodde vi hade klättrat färdigt eftersom vi körde som uppe på en platå, med ganska mycket fält med odlingar - inte helt olikt Skåne, faktiskt. Men tji fick jag, det gick uppåt igen! Ungefär samtidigt dök en helt ny skylt upp: Ni befinner er nu i björnrevir.Oj, då! Efter det så dök varningskyltar modell STORA upp med jämna mellanrum, med bild på björnar och två blinkande orange varningslampor. Trots ihärdigt tittande såg jag inte en enda björn ... Bara en och annan häst samt några fårhjordar, kompletta med fårhundar och fåraherde.
Men däremot fick vi syn på pelikaner när vi kom fram hit. De verkar leva tillsammans med svanar och stora gäss i Kastoriá-sjön.
Trött som jag är tog jag bara en liten runda på sta'n (jag hittade ingen kamerasladd) innan jag bestämde mig för dusch och säng.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar