Kaló Páska!

Idag är det påskafton - Megálo Sábbato (Stora Lördagen) - här i Grekland, enligt den julianska kalender och tideräkning den ortodoxa kyrkan använder. Solen skiner och det är varmt och gott :).

Jag är nyss hemkommen från min morgonpromenad - idag gick jag "bakvägen" upp till bergsbyn, eftersom backen är något mindre brant där- Vilket egentligen innebär att det inte behövs en serpentinväg upp, som från andra hållet. Det är brant - och backen är väldigt lång! Ner för serpentinbacken, förbi Stora Hotellet och ner till hamnen och stranden. Vidare längs strandvägen och upp mellan byarna och hem. 45-50 minuter, tror jag.

Det har kommit många människor till Smulan för att fira påsken. Ljudet av rullande resväskor är vanligt de här dagarna :). Grannfrun under mig (där mannen bott här tyst och fint i en vecka nu) anlände med 5 gäster och massor av väskor och började genast släpa runt på stolarna ...

Tavernor och barer har öppnat, hotellen har många gäster och det är liv och rörelse i byn igen!

Hela påskveckan är speciell, med traditioner för varje dag. Hela veckan kallas Megáli Evdomáda, Stora Veckan. Måndag-tisdag vet jag inte riktigt vad de innehåller (kan inbegripa en hel del städning), men onsdagen är den dag då det traditionellt ska vitmenas. Torsdagen ska det bakas, och kokas massor av ägg som färgas röda.

Själva påskhögtiden börjar på Långfredagen. Kyrkklockorna ringer med jämna mellanrum hela dagen. Kvinnorna i byn går med blommor till kyrkan för att smycka Epitáfia, Kristus bår. På kvällen är det gudstjänst. De viktiga ikonerna har draperats i sorgeband. Sedan förs den symboliska båren, buren på 4 mäns axlar, vackert blomstersmyckad runt i procession längs gatorna i byn under sorgeklagan. Först kom två små blomsterflickor och strödde rosenblad på gatan, sedan kom små pojkar med ikoner på en hög pinne. Prästen i lila och vackert smyckad mantel och svängande rökelse, reciterar, stannar ibland för att läsa en vers. Många människor, i alla åldrar, från byn följer efter med tända ljus. På tavernor och i privathus har man tänt rökelse längs processionsvägen.

Ikväll, påskafton, beger sig de flesta till kyrkan sent på kvällen, och man har med sig ljus som ännu inte tänts. Vid midnatt proklamerar prästen Kristus uppståndelse, Christós Anesti, ljuset är då nersläckt i kyrkan. Församlingen svara Alithís Anésti, I sanning uppstånden. Därefter tänder prästen sitt ljus, och sedan spriderförsamlingen denna låga vidare från ljus till ljus. Alla pussas och önskar varandra all lycka, glädjen är stor. Medan man gör detta fylls natten av ljud från smällare och fyrverkerier och alla går hem till sig, eller ibland även till en taverna, för en sen måltid - fastan är över. Om ljuset fortfarande brinner gör man ett kors i dörröppningen med sotet för att skydda hemmet under det kommande året.

Ikväll är jag bjuden till min Hyresvärdsfamilj efter kyrkan. Yngste Sonen D bjöd in mig, med en liten glimt i ögat  - "vi jobbar visserligen", men du är välkommen som familj, inte kund. Det ser jag fram emot.

Vitkalkning

Ser ni de fina nymålade linjerna?
Den där målarkärran gnisslade alldeles förfärligt - den hördes långa vägar var gång de förde fram den en bit. 1 man blandade och fyllde hinkar med färg, till de andra 3 som målade.

Idag har det blivit fint utanför lilla mataffären på hörnet. Den gamle ägaren som lämnade över till sonen för några år sedan, har tillbringat förmiddagen med att vitkalka sin tidigare beiga mur, och måla sin lilla trottoar i nå'n blåaktig färg. Fräscht!

Påskdekorationerna är uppe, om jag inte skrev det igår? Här återanvänder jag en bild från förra året - det ser nämligen exakt likadant ut!

Den lilla ugglan

Minns ni dvärgugglan jag brukar lyssna på på kvällarna? I kväll hör jag den jättetydligt och mycket, för första gången. Jag har bara hört något enstaka litet rop tidigare, så jag har undrat lite.
Men nu är allt som det ska vara med ugglan :).

Detta är inte min bild, och jag får leta upp var jag hämtade bilden. Berättar se'n.

Det fejas inför påsken

Till helgen är det dags för den ortodoxa påsken - den största högtiden i Grekland. Som traditionen bjuder ska det putsas och fejas inför helgen. Man vitmenar i massor! Framförallt murar, men också hus, skjul, trädstammar och längs med gatorna. Som sidlinjer, ungefär.
Försäljningen av vitt kalkslam måste vara fantastisk den här tiden på året!

Igår tog jag en liten by-promenad och såg bl a en äldre tant stå på en trädgårdsstol i plast med en rejäl pensel i högsta hugg. Framför henne på stolen stod en stor hink med kalkslam. Iklädd klänning och förkläde vitmenade hon uthuset. Kan hon vara framåt 80-årsåldern, kanske?

Idag har några svartjobbande albaner vitmenat vägkanterna i hela byn och fortsatt mot Stora Grannbyn. Anställda av "kommunen" förstås!

Påskpyntet har också kommit upp den här veckan, en stor dekoration i varje by och så ljusslingor och ljusdekorationer på många lyktstolpar. Röda, vita, gula, gröna ...

I morgon kommer det bilder :)

En gladare cykel

Söndagsutflykt är trevligt :). Jag bestämde mig för att ta ut min nyfina och nypumpade cykel på en tur ner mot andra sidan ön. Vatten, ett äpple och lite överbliven gyros packade jag ner tillsammans med kameran och gav mig iväg.

Efter Stora Grannbyn, ner mot Södra Byn är det inte alls "neråt". Det är långa, sega uppförsbackar fram till en pytteliten gammal kyrka. Därefter går det mestadels brant neråt!. Dvs jag gick en hel del tills jag nådde kyrkan, eller kapellet. Med cykeln.

Utanför finns det stenbänkar där jag slog mig ner med min lilla lunch och mitt vatten. Och vilade!
Det var alldeles tyst därute i pinjeskogen, förutom någon enstaka bil. På andra sidan vägen finns det ett tiotal bikupor, så lite surr kunde jag höra därifrån.

Rätt vad det var kom en man promenerande, honom hade jag cyklat förbi utanför Stora Grannbyn. Han hälsade förstås och pratade på ett tag. Han hade en svenska som granne, berättade han. Efter att ha frågat var jag kom ifrån. Och så skrattade han rätt häpet åt min lunch - som med grekiska mått mätt naturligtvis var väldigt ynklig :).

Här är min cykeltur i bilder. med en avslutande fiskmiddag på köksbalkongen. En härlig eftermiddag, som jag njöt i fulla drag av!

Svenska nyheter

 Tidigt i morse hörde Promenadkompisen av sig med en nytagen bild - från morgonen alltså.
  

Den 25 april, i södra Sverige :). Copyright Promenadkompisen, förstås. Jag vet från säker källa att hon ägnat en stor del av helgen åt trädgårdsarbete och säkert fått riktigt vårfint :).

Lite senare på förmiddagen hörde min mamma av sig  - hon har nu bestämt att inte gå ut före midsommar. I ren protest mot 3,5 grader (+) och nedfallande kornsnö. Halka, voltande bilar ...

Jag har det bättre här, under korkekarna ...
Som en kontrast har jag haft det så här idag, även om bilden är från igår:
  

Jag har deklarerat!

Måste ju berätta detta :). Jag har deklarerat via internet för första gången någonsin. De som känner mig lite närmre vet att jag kan vara en liten aning avig mot nymodigheter som kräver att jag lämnar en hel massa privat information på ett ganska lättillgängligt internet. Det hackas ju både hit och dit.

Men, jag väntar bara in att säkerheten ska bli bättre innan jag deltar ;). Jag har haft internetbank i flera år nu (och kan inte klara mig utan när jag befinner mig i Grekland) och kreditkort har jag haft ännu längre.

De senaste åren har jag fått begära uppskov med min deklaration, eftersom jag befunnit mig här. I år fungerar det inte med uppskov - det kan man bara få för en månad, och då är jag inte heller hemma!

Jag har heller inte kunnat deklarera mina grytlappsinkomster på internet, eftersom den bilagan bara funnits i pappersform. Men från i år, så.

Så idag tog jag mig samman , loggade in på deklarationssidan och kollade så att de ifyllda siffrorna stämde, bifogade en ifylld bilaga och "skrev under" med mitt bank-id. Jag ska få pengar tillbaka :)

Som deltidsboende utomlands är det här väldigt behändigt. Så länge man har med sig alla siffrorna från Sverige och har en Kollega som vänligt öppnar pappersdeklarationen hemma i Sverige och kollar hobbyinkomsterna :)

En ledsen cykel

Över vintern har min cykel stått nere i "källaren", som är den understa våningen på många grekiska hus, speciellt om de byggs i en backe. I det här huset finns det två små rum där nere, där anställda brukar bo. På grekiska heter den apothiki.Utanför rummen, under hela huset, finns en stor öppen yta. Där står min cykel i skuggan och ganska skyddad för vind och regn. Dock inte från Saharasand och spindelväv och en del döda insekter. Dessutom var det nästan ingen luft alls i däcken - bakdäcket såg punkterat ut efter en hel vinter "på sock" (så heter det i Skåne i alla fall). Så jag har letat efter min cykelpump. Och letat. Och letat lite till. Som någon sa till mig - det är ju inte precis en herrgård jag bor i, så det borde inte vara omöjligt. Det är det.

I förrgår släpade jag i alla fall upp den till gatuplan och sköljde av den rejält - helt dammfri :). Jag lånade en cykelpump som naturligtvis inte passade ... Idag på eftermiddagen gick jag bort med cykeln till byns kombinerade bilverkstad och moped/cykeluthyrning. I bilverkstadsdelen ingår också reparation av båtmotorer :). Hans pump passade heller inte mina svenska däck, men med ett annat munstycke blev däcken pumpade! Och tro det eller ej, luften är fortfarande kvar, efter 4 timmar. Nu vågar jag förstås inte ropa hej, men kanske ,,,

Och mina nya grannar har inte kommit den här helgen heller. Det gör mig väldigt glad :). Inte en skrapande stol inom hörhåll.


Uppdatering: Nu är klockan 22.10 lördag kväll, och plåtslagaren arbetar för fullt i sin verkstad snett över gatan. Med att slå på plåt.

Doften av Grekland

Det finns inget annat som doftar som en tidig morgon på balkongen, det lite fuktiga från natten som slår sig ihop med rödbrun jord och blått hav. Och så höra en tupp som gal längre upp i byn. För övrigt alldeles tyst ...
Det här vaknar jag till dag efter dag efter ...

Då förstår jag igen varför jag återvänder till min lilla Smula varje år :). Den upplevelsen rensar själen.

En typisk grekisk doft är också kolgrillarna, som doftar annorlunda här jämfört med Sverige. Kryddorna, olivoljan? 

Jag var bjuden på lunch hemma hos Engelska Promenadkompisen W och hennes man idag - smårätter tillsammans med kolgrillad kycklingfilé. Vi satt på baksidan av huset, den soliga sidan och njöt av att befinna oss precis där vi är. Efter maten spelade vi ett brickspel, Rummy i ett par timmar. Jag förlorade varenda gång! Men det var lika roligt ändå :).

De åker tillbaka till England nästa vecka -W ska fira sin jämna födelsedag tillsammans med familjen med en utflykt till Irland. De kommer faktiskt inte tillbaka hit förrän 6 veckor senare. Under tiden ska jag vara blom-vattnerska och rädda huset från ev. vattenläckor och strömavbrott. Eftersom jag blir utan Promenadkompis under tiden, så är det ju bra att jag har anledning att ta mig ut :).

Vi har varit ute varje dag sedan jag kom hit, det är vi nöjda och belåtna med. Fast söndagar är vilodag för oss, då gör vi vad vi vill.

En skakig ö

Är det inte det ena, så är det det andra ... I söndags hade vi den lilla jordbävningen som fick min stol att uppföra sig besynnerligt, med mig i. I går skakades Smulan om betydligt värre - så där så att hela ön lyfter i en millisekund. Och jag studsar till varenda gång!
Nu var det marinen som övade beskjutning. Jag vet inte vad det är - kanoner, granater ... Men det både hörs och känns och studsas. 20 gånger under dagen, kanske?
Det här händer lite då och då, så inget nytt. Men jag, som alltid tycker att det är bättre att prata med varandra än att skjuta på varandra, tycker nog att den kostnaden kunde läggas på något bättre.

Skjutandet har fortsatt nu på förmiddagen, men inte med lika stora saker som igår. Samma typ av ljud fast lägre, men inga skakningar :). Idag får ön ligga still i värmen.

Vi hade 28 grader igår, och det blir säkert varmare idag!

En liten jordbävning ...

Igår vid 4-tiden satt jag med kaffe och bok på min havsbalkong. Då rörde sig stolen! Inte så mycket, men jag tittade upp från boken (och ner på stolen) och undrade lite. Då skakade stolen till igen, en aning starkare, nu rörde huset sig lite också ... Jordbävning!, tänkte jag häpet. Jag är med om en jordbävning. Det blev inte mera än så, och det är jag väldigt nöjd med.

Idag har jag skaffat mig lite mera information :). Skalvet på 4,4 hade sitt epicentrum norr om Stora Grannön, i havet där. Detta enligt en (vad det verkar) seriös jordbävningssida på internet. En variant från Facebook säger att epicentrum låg i en by på norra delen av Stora Grannön, dit det går båtar från fastlandet, och att det mätte 4,7. (jag är inte medlem där, men jag börjar förstå att det mesta på och från Smulan hamnar där väldigt snabbt)

Här har varit jordbävning tidigare, både större och mindre, men inte när jag varit här.

Ni vet väl?

Att om ni klickar på en bild i bloggen kan ni se den i större format? :)

Söndag på Smulan

Vädret här är underbart just nu - runt 25 grader, klarblå himmel och bara en liten sval vind som gör att det känns friskt i luften. Utom på eftermiddagarna, förstås, då blåser det nästan alltid upp från sydöst.

Bara se, så stilla havet var i morse.

Jag pysslade runt lite med mina nyinköpta blommor efter frukosten - här är min fina ros :)

Efter lunchen på rester begav jag mig på långpromenad, för att testa vad jag orkar med efter "sjukorna" och den borttappade formen och konditionen. Betydligt mindre än tidigare, kan jag säga! Jag gick lite halvraskt bort till Stora Grannbyn, fortsatte förbi den och ut på den backiga vägen som går neråt Södra byn. Ungefär halvvägs går en liten väg ner till en klapperstens-strand. När jag kom fram till vägskälet vände jag hemåt igen - det kändes tydligt att jag inte skulle orka ner och upp igen!
Den sista kilometern hem började benen bli lite darriga ... Tur att jag vände!
90 minuter, för en promenad som inklusive vändan ner till stranden och upp igen brukar ta detsamma! Min ork är inte vad den varit. Kan jag konstatera. Men en härlig promenad i solen fick jag :)

Lördag på Smulan

Jag har haft en härlig helg. Igår tog jag taxibåten över till Stora Grannön, för lite omväxling. Det fick bli taxibåten, som kör istället för Smulanbåten, på samma tider och för samma pris.

Efter lite strosande i Staden där det mesta inte hunnit öppna ännu, tog jag en lång promenad runt "bakkanten" av Staden, upp i backarna. Solen sken och utsikten mot Smulan (och alla andra håll) är så trevlig att titta på :). Min grekiska ö är verkligen en liten Smula!

Promenaden landade vid Stora Snabbköpet. Där fyllde jag på alla förråd jag kunde komma på, det ena tyngre än det andra. Allt packades ner i min lilla Dramaten och en stor strandkasse - men det var tungt! Ganska många kilon, tror jag. Så fortsatte jag till grönsaksaffären där jag plockade till mig några kilon till! Dagens bästa fynd var färska jordgubbar för 9.90/L. Jag köpte 3 liter, 2 till mig själv och 1 som en liten present till Engelska Promenadkompisen. Jag menar, 9.90/L!!
  
Lunch tog jag vid en av hamnserveringarna, där Unga Damen och jag brukar fika med kaffe/milkshake och smarrig cheesecake. Ingen cheesecake alls den här gången ... Men mina armar var väldigt tacksamma för vilan!

Som sista etapp (nu var jag halvvägs till båten) tog jag mig till blomsteraffären. Där hittade jag en svärmorstunga, en jättefin rosplanta, en pelargon och någon konstig som liknar en solros. Fast helt annorlunda :). Om ni förstår?

Sedan släääpade jag alla mina inköp till hamnen, med värkande armar, och tog bilfärjan hem igen.
Jag fick hjälp hem med bärandet - annars hade jag nog inte klarat det!

Ett par timmar senare hade jag hämtat mig och planterade det mesta. Hur fint som helst!

Och så blev det kväll, och ännu en fantastisk solnedgång ...
 

Mina dagar i bilder

Det har känts lite motigt att skriva ett tag. Därför bjuder jag på en sammanfattning av mina första tre veckor här i bilder, den senaste från igår.

En väldigt grön Smula, så här på våren.

                                                      Den eviga mannagrynsvällingen :)

Himmelsk utsikt från havsbalkongen!

Solnedgång på Smulan. På väg ned bakom bergen borta på halvön.
 

Jag storhandlade nere hos slaktaren, och köpte fisk från fiskmopeden. Titta på storleken på kycklingfiléerna till vänster!

 Mina snälla och generösa grekiska vänner delar med sig från sina trädgårdar - potatis och rödbetor uppgrävda för 10 minuter sedan, och här äter man rödbetsblasten också - ljuvligt god med lite olivolja och salt. Jag lagade till den i folie i ugnen.

Här fick jag en stor kasse med "chorta" - gröna blad av diverse ursprung, som kan tillagas som rödbetsblasten, eller förvällas lite snabbt i kokande vatten och sedan kryddas med lite olja och citron. Den här förvällde jag, Jag fick också 3 färska vitlökar, inte färdigväxta ännu, så de liknar mest purjolök!



Tillagning pågår - det här blev kvar efter en förfärlig massa

förvällande i mina två små kastruller :) På min väldigt lilla spis!

Det fick bli till middag för två dagar sedan - väldigt gott!! Men en aning kraftigt för min stackars mage ... Soligt och varmt var det på lunchen.

Och till sist en bild från igår. Undrar vad arbetsmiljöansvarige (om det fanns någon) skulle säga om det här målar-arbetet? Men bortsett från bristen på skyddsågärder så är arbetsmiljön åtminstone underbart vacker :)

Grekisk anekdot

Idag fick jag bilskjuts till Stora Grannbyn, så då passade jag på att storhandla i de bägge affärer som finns där. Jord, mjölk och annat tungt. Jag ville också titta på frukt och grönsaker i den största affären, men:

Det såg inte ut som det brukar vid ingången, Där har man frukt och grönt utanför, men idag fanns det istället en liten byggnadsställning. Jaha, något ska fixas. Men var är grönsakerna? Det räckte att vrida på huvudet lite åt vänster, så fanns alltihop där.

Men ovanför dem, på en ganska smal och välanvänd bräda, stod en målare. Brädan gick mellan en stege på ena sidan och en läsk-kyl på andra sidan, dvs en bräda i uppförsbacke. Där stod han och balanserade, målaren, och log glatt ner mot oss. Han målade innertaket. Just då rakt ovanför all frukt och alla grönsaker. Som förstås inte hade skyddats på något sätt :). Han var artig nog att göra ett litet uppehåll (balanserande) medan mina vänner tog det de ville ha. Jag avstod - jag tror inte riktigt att färgstänk är nyttigt i maten :)

Så underbart grekiskt! Det kan nog inte bli mera grekiskt än så ...

Försvinnande dagar och lite annat

Först en rapport från djurriket:

Ödlan har inte kommit tillbaka. Det tycker jag är väldigt bra.
Årets första mygga flög in här för två dagar sedan och jag lyckades inte slå ihjäl den. Men hittills har jag klarat mig utan myggbett ...
Samma dag, fast tidigare, satte jag ut min fulla och hopknutna soppåse på köksbalkongen, medan jag lagade middag. Det prasslade och prasslade där ute, av vinden trodde jag. Men till slut tittade jag ut och då var det en katt som på sådär 2 minuter hade upptäckt soporna, nerifrån gatan, och nu jobbade febrilt för att få ut dem ur påsen!

På hälsofronten är livet roligare - jag mår bättre i magen :) Och är nog lite mindre trött.

Väderrapporten är nästan ännu trevligare. Idag har vi haft sol och inte mycket vind - och det blev varmt! I eftermiddags satt jag på min havsbalkong (mot norr, nästan alltid skugga) ett par timmar med en bok och en chipspåse (jag sa ju att magen var bättre!) och tittade på havet. 25,8 grader var det där :) Tänk om livet kunde vara så här alldeles jämt?

Promenerar gör vi varje dag, 45-60 minuter. Inte raskt precis, men vi bygger upp oss långsamt ...