onsdag 18 april 2018

Båtstrejken

Inte helt oväntat kom det besked idag om att sjömansstrejken förlängs i ytterligare 24 timmar. Dvs till fredag morgon. Facket tycker sig inte h fått gehör för problemen de proteterar emot.

De protesterar bl a mot usla arbetsvillkor, fortsatta neddragningar i pensioner och att innestående löner inte utbetalas. Hade jag också blivit ganska sur över, kan jag säga.

Jag läser att strejken slår hårt i Grekland, som har Europas längsta kustlinje. Det är bara de största av de ca 200 bebodda öarna som har egna flygplatser. Resten av öarna är helt beroende av sjötransporter, bland dem Smulan. Vi kommer ingenstans just nu. Och ingen kommer hit, inte heller mat och andra förnödenheter. Tur att strejken inte blir långvarigare än 2 dygn!

Smulan har ju förändrats betydligt under de år som gått sedan jag först kom hit. El och vatten är mycket pålitligare nu, liksom båttrafiken. Telefon, mobil och internet fungerar nästan alltid. Det är lätt att glömma!

De första åren här hade jag alltid minst 2 liter vatten i kylen för säkerhets skull. Det var inte alltid vattenbåten kom när den skulle. De senaste åren har ju avsaltningsanläggningen kommit igång, vilket betyder att så länge vi har el har vi också vatten. Vattenbåten levererar fortfarande hit, men mer som ett komplement, tror jag.

Men jag har stor förståelse för att många hushåll håller fast vid det gamla - odlar egna grönsaker, håller höns och kanske getter. Man skördar sina oliver och pressar till olja, man odlar druvor. Fiskar till husbehov. Bytesekonomin är nog ganska utbredd här på Smulan.

Och naturligtvis har vi (nästan) alla vår lilla gasáki, en liten gastub med en ställning på som man kan använda till varmt vatten och enkel mat, i nödfall, när elen gått.

Inga kommentarer: