Slutligen har detta ändå hänt - jag har skaffat mig en profil på facebook. Mot ett mycket bättre vetande förstås, jag ogillar det mesta som den sajten står för. Ni som känner mig vet att jag verkligen stretat emot med alla mina krafter under lång tid :).
Det som fick mig att ge upp var två saker.
Först - det finns en liten Smulan-grupp (kan inte vara stor, per definition, min grekiska ö är verkligen liten) där man delar all aktuell information om vad som händer på Smulan. Som kommande elavbrott, inställda båtar, dansuppvisning av mellanstadiet, utflykter osv. En typisk bra-att-ha-grupp!
Det andra skäletär ett rent egenintresse. Jag har insett att det går att sälja saker i lokala "köp-och sälj-grupper" på sajten. Jag vill förstås sälja! Ju enklare, ju bättre. Allra bäst är ju att man kan lägga in annonserna utan kostnad.
Så, jag gör ett försök. Jag har lagt in två annonser (hurra vad jag är bra!) alldeles på egen hand eftersom Unga Damen/Barnbarnstjejen inte hade tid att hjälpa mig med det.
Jag började förstås med att skaffa mig några vänner :) Man måste ju ha vänner! Körkompis, Blekingska/Stickerska och så en Ung Dam, förstås, de var de första. Någon dag efter det kom jag på att jag har en Son som också kunde vara vän, och skickade en "vänförfrågan". Han accepterade snällt :) Unga Damen berättade senare att han skrattat till när förfrågan kom och kommenterat den med "hon har ju bara 3 vänner!" Jag vet, hade Unga Damen svarat, jag är en av dem :). Men idag har jag minsann kommit upp i 6 vänner plus fotbollsföreningen.
Jag la också upp några bilder på mina senaste virk-alster, på min profilsida igår. Ikväll loggade jag in där för att se om någon hade svarat på mina annonser. Tyvärr inte, men jag hade fått ett gillande av mina bilder och en trevlig kommentar :). Så förvånad jag blev!
Det borde jag väl inte ha blivit, men jag är faktiskt nybörjare! Jag tänkte inte riktigt på att de jag redan känner skulle svara på facebook-sidan.Sagt till mitt försvar ... (fnissar)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar