Här i Byn finns två söta tanter, som jag blir så glad att se :)
Favorit-tant nr 1 bor på samma gata som jag, på andra sidan plåtslagaren. På hennes tomt finns det två små hus och det främre, ute vid gatan, hyr hon ut.
Jag vet inte vad hon heter, men jag möter henne ofta nere på gatan. Hon går så sakta, så sakta, med en rejäl käpp att stöda sig på. Ofta med den traditionella ö-sjaletten i gult om huvudet, men under har hon vackert gråsvart hår uppsatt i en knut. Hennes son har en av de små livsmedelsaffärerna i Byn, så hon brukar ta sig en promenad dit på förmiddagen. Där sitter hon sedan ett par timmar på en stol bredvid kassan. Och ser så fin ut :)
När vi möts ler hon stort mot mig, sitt helt tandlösa leende. Hon klappar alltid om mig lite och undrar hur det är med mig. Ibland får jag en liten present, en kvist blommande blåregn eller en liten citron.
Eftersom Smulan är så liten är de flesta släkt med varandra på något vis - tanten är storasystertill Stora Hotellet-ägaren A.
Favorit-tant nr 2 bor egentligen inte här - hon bor i Södra byn. Men det tog mig ett par år att förstå! Hennes dotter bor borta vid vägkorsningen, och hämtar sin mamma flera gånger i veckan. Så sitter hon där, min tant (även hon med dem gula sjaletten ibland), uppe på balkongen och tittar ut på Byn och människorna som passerar förbi. Hon vinkar alltid till mig och ropar ner till mig: Hur mår du idag? - Jo tack, ropar jag, det är bra. Hur är det med er? Det är bra, ropar hon och vinkar lite till :)
Jag har aldrig sett henne annat än sittande - förrän häromdagen, då jag kom nerifrån byn precis när dottern hjälpte henne att gå in i huset. En väldigt liten tant, som blir ännu kortare eftersom hon inte kan räta upp sig. Hon gick framåtböjd nästan i rät vinkel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar