Idag öppnade slaktaren butiken igen, efter sin sjukdom. Tyvärr avhjälps inte öns köttbrist av denna återkomst. Han har nämligen inget kött ännu :). Nu väntar vi alla ivrigt på att bilfärjan ska komma in - den lär ha köttet med sig. Och grönsakerna till mataffären- de har bara lite skrumpen sallad kvar.
Det är sådana här små episoder jag älskar med min lilla grekiska ö. Så många delar av vardagslivet blir personliga. Och att slaktaren öppnar fast han inte har något att sälja - visst är det härligt?
Just nu står det en lastbil nedanför på gatan och låter mycket: det är kranbilen som är och hämtar den lilla båten som ägs av Hyresvärdsfamiljen. Den är nu nymålad och fin. Sista målningen gjordes i morse, då målades bottenfärgen. Som skydd för knäna använde Hyresvärden min nedblåsta vaxduk ... Vilket jag upptäckte då jag kom ner för att hämta tillbaka den för femtioelfte gången. Han såg lite förfärad ut, hyresvärden ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar