Snart ...

Nu känner jag mig snart redo för julen. Idag köpte jag sista julkappen - en stege till mamma. Med handtag att hålla sig i, när hon klättrar uppåt väggarna.
Den är lite åbäkig i hallen, därför sparade jag det inköpet så länge som möjligt. Inslagen och fin står den i hallen tillsammans med de andra klapparna som ska med till Stora Grannstaden imorgon. Då är jag bjuden på en liten fika hos mamma, och så lämnar vi julklapparna till varandra. Det är så skönt att ha hittat en tradition som fungerar för oss - med bara några få julklappar mellan föräldrar och vuxna barn. Den som får mest är förstås Barnbarnstjejen :). Minstingen i vår familj - även om hon är längre än nästan alla oss andra nuförtiden. Det är bara hennes pappa som når över henne nu.

Så har jag städat datavrån ordentligt, resten av lägenheten tog jag bara över lite snabbt. Köket blir städat nyårsfint istället för julfint - det går precis lika bra. Julpyntat är det i alla fall - jag la på en vit/röd duk och ställde fram en burk med pepparkakor. Snabbt och enkelt, och väldig sparsmakat snyggt, som jag gillar att ha det runt omkring mig :). Och lätt att städa undan efter jul, dessutom.
 

Nu börjar jag se fram emot mina egna julnjutningar. Julbadet med tända ljus kvällen innan julafton, doften av nygriljerad skinka och den nästan ännu godare doften av trycksvärta när jag öppnar min julklappsbok (som min mamma alltid ger mig). Förr lyssnade jag alltid på ett radioprogram från Gotland, med Tommy Någonting från Gotland och Bertil Perrolf. Inte förrän då blev det jul på riktigt för mig. Programmet började alltid med ljudet av gotländska vågor, och sedan sjöng Jussi Björling "Till havs".


Jag stannar hemma och firar jul väldigt stillsamt med mig själv i år, medan de olika delarna av familjen firar på andra håll. Sonen med flickvän och vänner, Barnbarnstjejen med sin mamma, och min mamma hos min syster och systerdotter, som kommer hem från England några dagar. Systerdottern, alltså.

Nu är det soff-dags här hemma, tillsammans med en virknål :).