Ja, kanske inte just nu, förstås. Men hela dagen :).
Idag är jag helt utmattad efter resan. Vi gick en väldigt långsam promenad runt byn i förmiddags, W och jag. Bara runt byn - men med alla stopp för att hälsa och höra hur vintern varit tog det en hel timme. Så har jag storhandlat ( 1 liter mjölk kostar 2 euro!) och börjat städa av det värsta. Köksbalkongen och trappan upp först av allt, de senaste dagarnas regn tog med sig den rödbruna Sahara-sanden hit. Nu ikväll har jag packat in kläder och annat i garderoben och fått ordning på mitt garn, så nu känns här beboeligt.
Jag sov 2 timmar på eftermiddagen, och känner mig inte riktigt vaken ändå ...
I går kväll när jag gick och la mig upptäckte jag att det gjorde jag med ett stort leende :). "Min säng"!
Och runt 17 grader har jag haft i sovrummet, som inte varit lika fuktigt som förra året. Det märks att det varit en torr vinter här.
Imorgon ska jag försöka mig på promenaden bort till Stora Grannbyn för att titta till Engelskans hus. De kommer inte förrän om några veckor, och har inte haft någon som sett till det i vinter.
Tack för hälsningen från de beresta Bokbytarna, de hörde av sig från Kanarieöarna för att önska mig trevlig resa :). Vi ses i juni!
lördag 26 mars 2016
fredag 25 mars 2016
Hemma igen
Åh, vad härligt att vara tillbaka på min Smula! Här sitter jag, ganska utmattad, i min vintersmutsiga lägenhet och med innehållet i mina tömda resväskor i diverse högar lite överallt - och jag är ju här :).
Min hyresvärdinna J kom förbi ganska snart efter att jag anlänt och gav mig en stor kram med äkta glädje i, vad glad jag blir. Ikväll har jag ätit en gyros tillsammans med Engelska Promenadkompisen W och hennes man J. Så jag känner mig relativt uppdaterad på Smulan-nytt.
Meddelas kan att det regnade på flygplatsen, att solen "halvsken" i hamnen när jag väntade på båten hit ut samt att det småregnade när jag kom fram.
Nu går jag och lägger mig. Återkommer.
Min hyresvärdinna J kom förbi ganska snart efter att jag anlänt och gav mig en stor kram med äkta glädje i, vad glad jag blir. Ikväll har jag ätit en gyros tillsammans med Engelska Promenadkompisen W och hennes man J. Så jag känner mig relativt uppdaterad på Smulan-nytt.
Meddelas kan att det regnade på flygplatsen, att solen "halvsken" i hamnen när jag väntade på båten hit ut samt att det småregnade när jag kom fram.
Nu går jag och lägger mig. Återkommer.
torsdag 24 mars 2016
Avresedags
Jag är väldigt trött. Så det blir inte så mycket mera än så här:
Jag är resklar! Imorgon flyttar jag till Smulan. Vi hörs!
Jag är resklar! Imorgon flyttar jag till Smulan. Vi hörs!
Resumé
Vet ni, det är bara en dag kvar tills jag flyttar söderut :).
Igår fyllde min mamma 79 år för andra gången, hon tänker nämligen inte bli äldre än så. 80 tycker hon låter gammalt! Hela vår lilla familj gick på restaurang och hade en härlig kväll tillsammans. Min systerdotter kom flygande från England som en födelsedagspresent - mamma trodde inte sina ögon!
Tillsammans hade vi skramlat ihop till en ny dator åt henne - det blev också en stor överraskning för henne. Sonen (min) köpte den och har ordnat till den så att hon lätt hittar allt hon vill använda den till. Hon har skypat mig ett par gånger redan :).
När jag ändå var i Stora Grannstaden växlade jag också de sista kontanterna till euro, så nu är finanserna klara. Katten är vaktad, en beställd liten uggla är virkad, och Unga Damen har övningskört halva eftermiddagen idag. Med stor entusiasm, förstås.
Idag har hon tränat svängar, parkering intill trottoar, och att svänga vänster in i parkeringsruta. (på en stor och tom parkering, annat vågar jag inte ännu) - allt utfört riktigt bra! En liten stadsgata letade vi upp, där det till hennes förskräckelse kom en bil och sedan en buss!
Till sist gav vi oss ut på landet så hon fick köra lite landsväg, köra i 3:an och hålla sig ända upp till 50 km/tim. Det gick läskigt fort, tyckte hon :). Och så fick hon tanka för första gången i sitt liv också.
Bara för att det gick så bra idag, och var så roligt, lovade jag att vi kör imorgon eftermiddag också, mot att hon hjälper mig med sista avstädningen här hemma på förmiddagen.
Min torsdagslista ser alltså ut ungefär så här:
städa, tvätta, stryka, kasta sopor och vattna blommor, packa det sista och bära ner väskorna i källaren, hämta sista medicinen, vakta katten en sista gång, övningsköra med Unga Damen, skicka iväg ett litet paket grytlappar .... Osv osv. Dagen kommer att börja kl 7 - det ska bli intressant att se hur dags jag kan få den att sluta :)
Fredag morgon 20 över 5 blir jag hämtad av Promenadkompisen. Då flyttar jag.
Internetkopplingen hade redan gått och lagt sig när jag ville publicera, så inlägget är ett halvt dygn försenat.
måndag 21 mars 2016
Ett ögonblick hos doktorn
När min doktor tidigare idag diagnostiserade mig med magkatarr och gav mig motmedel - då var min andra fråga
"Får jag dricka kaffe?"
"Jadå, det får du :)"
"Okej, för det vågade jag inte i helgen när jag hade ont, jag drack kamomillte istället"
"Det låter inte gott!" Sa min doktor.
(min första fråga var förstås: "Kommer det här att hjälpa, då?")
Den här lilla konversationen kom jag just ihåg - när jag tog mig en kopp kamomillte till kvällsmackan.
"Får jag dricka kaffe?"
"Jadå, det får du :)"
"Okej, för det vågade jag inte i helgen när jag hade ont, jag drack kamomillte istället"
"Det låter inte gott!" Sa min doktor.
(min första fråga var förstås: "Kommer det här att hjälpa, då?")
Den här lilla konversationen kom jag just ihåg - när jag tog mig en kopp kamomillte till kvällsmackan.
Mycket händer :)
Nu är jag inne på sista veckan hemma i Sverige. Det märks och känns!
Min måndag har innehållit en blandad kompott, får jag säga. Strax efter 9 gav jag mig i väg till Lilla Grannstaden för en tid med min massör, det var verkligen välbehövligt! Aj aj aj, vad ont det gjorde i muskelknutorna! En snabb titt in på Lindex hann jag med - där hittade jag en lite snygg tröj-blus som blir fin till mammas 80-årskalas i morgon :) På rea, naturligtvis!
I provrummet ringde min mobil, som nästan aldrig ringer! Det var Kollegan som ringde från Spanien, där de nu satt fast pga en flygledarstrejk i Frankrike. Inte förrän på torsdag kan de ta sig hem! Kunde jag ta hand om katt, hus och post tills dess? Och kunde jag avboka en tandläkartid för mannen och en tid hos ögondoktorn för Kollegan?
Inga problem, naturligtvis :). Jag befann mig just då två kvarter från ögondoktorn och gick raskt in och avbokade. Receptionisten var så vänlig att hon letade fram telefonnumret till tandläkaren också, så efter ca 5 minuter var det avklarat. Lätt som en plätt! Det är värre med katten. Stackarn. Hon får vara ensam i flera dagar till, utom när jag kommer på ett kort besök. Jag tänker i alla fall skämma bort henne med lite extra god mat, och dessutom stanna lite längre när jag hinner :).
Snabbt hem efter katt- och husbesöket som jag tog på vägen hem från bussen, en ganska snabb lunch och sedan iväg till min årliga hälsokontroll. Som dröjt 1 ½ år. Och nu blev av bara för att jag pressade på om att jag ska åka på fredag.
Nu är hjärtat kollat, utan anmärkning, och en hel massa blodprover är tagna. Jag har fått recept till alla mina mediciner (och besökt apoteket, där jag fick det mesta) och blivit klämd på. På magen - den jag haft ont i över helgen. Jag mår mycket bättre nu, men aj vad det gjorde ont i övre delen när han klämde! Detta resulterade tyvärr i diagnosen magkatarr och en ny medicin mot det. Som om jag inte hade många nog ... Jag får snart ha en egen resväska till alla tabletter.
Nu ska jag i alla fall prova den här medicinen i 2 veckor med hopp om att den hjälper. Om inte, ska jag höra av mig. Det gör mig tacksam för Skype!
Nu måste jag gå och virka på en uggla som är beställd.
Min måndag har innehållit en blandad kompott, får jag säga. Strax efter 9 gav jag mig i väg till Lilla Grannstaden för en tid med min massör, det var verkligen välbehövligt! Aj aj aj, vad ont det gjorde i muskelknutorna! En snabb titt in på Lindex hann jag med - där hittade jag en lite snygg tröj-blus som blir fin till mammas 80-årskalas i morgon :) På rea, naturligtvis!
I provrummet ringde min mobil, som nästan aldrig ringer! Det var Kollegan som ringde från Spanien, där de nu satt fast pga en flygledarstrejk i Frankrike. Inte förrän på torsdag kan de ta sig hem! Kunde jag ta hand om katt, hus och post tills dess? Och kunde jag avboka en tandläkartid för mannen och en tid hos ögondoktorn för Kollegan?
Inga problem, naturligtvis :). Jag befann mig just då två kvarter från ögondoktorn och gick raskt in och avbokade. Receptionisten var så vänlig att hon letade fram telefonnumret till tandläkaren också, så efter ca 5 minuter var det avklarat. Lätt som en plätt! Det är värre med katten. Stackarn. Hon får vara ensam i flera dagar till, utom när jag kommer på ett kort besök. Jag tänker i alla fall skämma bort henne med lite extra god mat, och dessutom stanna lite längre när jag hinner :).
Snabbt hem efter katt- och husbesöket som jag tog på vägen hem från bussen, en ganska snabb lunch och sedan iväg till min årliga hälsokontroll. Som dröjt 1 ½ år. Och nu blev av bara för att jag pressade på om att jag ska åka på fredag.
Nu är hjärtat kollat, utan anmärkning, och en hel massa blodprover är tagna. Jag har fått recept till alla mina mediciner (och besökt apoteket, där jag fick det mesta) och blivit klämd på. På magen - den jag haft ont i över helgen. Jag mår mycket bättre nu, men aj vad det gjorde ont i övre delen när han klämde! Detta resulterade tyvärr i diagnosen magkatarr och en ny medicin mot det. Som om jag inte hade många nog ... Jag får snart ha en egen resväska till alla tabletter.
Nu ska jag i alla fall prova den här medicinen i 2 veckor med hopp om att den hjälper. Om inte, ska jag höra av mig. Det gör mig tacksam för Skype!
Nu måste jag gå och virka på en uggla som är beställd.
söndag 20 mars 2016
15 grader och regn
Och nej, det är inte vädret här i Sydsverige - det är vad väderprognosen säger om vilket väder jag kommer att möta på fredag nere på Smulan. Det låter misstänkt likt vad jag möttes av förra året, det var då jag satt i koftor, yllesockor och torgvantar inomhus. Och frös. Och allt var genomfuktigt efter vintern.
Här skiner solen lite tveksamt, men jag ligger i soffan och känner mig sjuk. Både en kusinträff med fotoutställning och en fika hos en god vän jag inte sett på länge, har jag fått avstå från idag. Magont! Sedan i fredags, ihop med frysningar och huvudvärk. Jag har inte tiid! Och absolut inte lust heller.
Nyss har jag slurpat i mig en skål mannagrynsvälling. Det och kamomillte är vad jag vågar äta utan att få kramp i mellangärdet igen. Promenadkompisen körde iväg till apoteket igår och skaffade mig magkatarrstabletter, det var diagnosen hon ställde. Och jag är bättre, om än inte bra.
En liten sväng ut måste jag dock - Kollegan tillbringar helgen i Barcelona med sin familj (och fyller 70 när hon ändå är där) - och jag är katt-och husvakt. Hittills finns båda på rätt plats utan att jag tappat bort något :).
Mina förberedelser fortsätter. Nu ligger nästan allt i resväskan och allt utom mediciner är inhandlat. Nytt myggnät tar jag med mig ner - det rasade ner i höstas. Frysen börjar eka tom, liksom kylskåpet.
Jag säger som Unga Damen (när hon var i 3-årsåldern): "det har jag gjort, så det är bara resten kvar!"
5 dagar kvar till avresa.
Här skiner solen lite tveksamt, men jag ligger i soffan och känner mig sjuk. Både en kusinträff med fotoutställning och en fika hos en god vän jag inte sett på länge, har jag fått avstå från idag. Magont! Sedan i fredags, ihop med frysningar och huvudvärk. Jag har inte tiid! Och absolut inte lust heller.
Nyss har jag slurpat i mig en skål mannagrynsvälling. Det och kamomillte är vad jag vågar äta utan att få kramp i mellangärdet igen. Promenadkompisen körde iväg till apoteket igår och skaffade mig magkatarrstabletter, det var diagnosen hon ställde. Och jag är bättre, om än inte bra.
En liten sväng ut måste jag dock - Kollegan tillbringar helgen i Barcelona med sin familj (och fyller 70 när hon ändå är där) - och jag är katt-och husvakt. Hittills finns båda på rätt plats utan att jag tappat bort något :).
Mina förberedelser fortsätter. Nu ligger nästan allt i resväskan och allt utom mediciner är inhandlat. Nytt myggnät tar jag med mig ner - det rasade ner i höstas. Frysen börjar eka tom, liksom kylskåpet.
Jag säger som Unga Damen (när hon var i 3-årsåldern): "det har jag gjort, så det är bara resten kvar!"
5 dagar kvar till avresa.
tisdag 15 mars 2016
Årets första vårdag :)
I eftermiddags var jag bjuden på fika hos Kollegan. Hon åker nämligen till Barcelona med familjen på torsdag, för att fira sin jämna födelsedag - och jag ska vara katt- och husskötare. Jag vet inte riktigt hur det ska gå. Katten brukar vara på pensionat när de är borta, och det inträffar då och då en och annan smärre katastrof i huset. Sist var det ett rör i värmepannan som gick sönder samma morgon som de skulle åka, så att vatten bara forsade ut över källargolvet ...
Men innan fikat tog vi oss en liten promenad, och sedan i förmiddags så hade våren anlänt! Det är en glädje, det :). Soligt, varmt, vindstilla. Säkert 10 grader i solen. Underbart! Alla halvsovande livsandar piggnade genast till, och hade vi inte tvingat oss hem till det där fikat hade vi väl varit ute än!
Kollegans äkta make gav sig ut i trädgården och började klippa ner buskar och räfsa bort löv ur rabatterna medan vi var på promenad - det såg så härligt ut! Jag kan riktigt känna de minnena i kroppen, så roligt det var att begå trädgårdspremiär efter en innesittar-vinter (och hur ont man hade i händer och muskler dagen efter).
Jag jobbar på med min nerräkning inför Grekland och betar av det som ska fixas innan resan. 10 dagar nu :). Frysen börjar bli tom, den mat som ska följa med är inhandlad, det mesta av allt annat ligger i eller intill resväskan. Blodprover tagna.
Jag saknar fortfarande en reseförsäkring och nya kardborrband till mitt myggnät som ramlade ner till största delen innan jag åkte hem i höstas. Mera medicinlager behövs också. 3 månader är länge :).
Men innan fikat tog vi oss en liten promenad, och sedan i förmiddags så hade våren anlänt! Det är en glädje, det :). Soligt, varmt, vindstilla. Säkert 10 grader i solen. Underbart! Alla halvsovande livsandar piggnade genast till, och hade vi inte tvingat oss hem till det där fikat hade vi väl varit ute än!
Kollegans äkta make gav sig ut i trädgården och började klippa ner buskar och räfsa bort löv ur rabatterna medan vi var på promenad - det såg så härligt ut! Jag kan riktigt känna de minnena i kroppen, så roligt det var att begå trädgårdspremiär efter en innesittar-vinter (och hur ont man hade i händer och muskler dagen efter).
Jag jobbar på med min nerräkning inför Grekland och betar av det som ska fixas innan resan. 10 dagar nu :). Frysen börjar bli tom, den mat som ska följa med är inhandlad, det mesta av allt annat ligger i eller intill resväskan. Blodprover tagna.
Jag saknar fortfarande en reseförsäkring och nya kardborrband till mitt myggnät som ramlade ner till största delen innan jag åkte hem i höstas. Mera medicinlager behövs också. 3 månader är länge :).
lördag 12 mars 2016
Bara en liten tanke ...
Jag hade rätt!
Frans vann och Wictoria blev tvåa. I melodifestivalen, alltså. Så ni vet vad jag pratar om. Precis som jag ville. Det är inte ofta jag har rätt när det gäller musik nuförtiden, så jag känner mig nöjd :).
Både äpplen och apelsiner är uppätna, med stor njutning - nu går jag och lägger mig.
Frans vann och Wictoria blev tvåa. I melodifestivalen, alltså. Så ni vet vad jag pratar om. Precis som jag ville. Det är inte ofta jag har rätt när det gäller musik nuförtiden, så jag känner mig nöjd :).
Både äpplen och apelsiner är uppätna, med stor njutning - nu går jag och lägger mig.
Kalasat!
Nu nersjunken i soffhörnet - mot alla odds framför finalen i Melodifestivalen :). Jag måste ju heja på Frans! Och Wiktoria! De andra bryr jag mig inte så mycket om, och har knappt hört om dem heller.
Jag är helt slut efter ett välbefolkat kalas med många barn mellan 1 och 18 år. 9 st, närmare bestämt. Det är många i en trea som dessutom innehåller en rad medföljande vuxna samt en del "löshästar". Det är vi som kommer från den aningen äldre generationen, dvs från (nästan) 80 och neråt ...
Det gör mig så glad att se alla bry sig så mycket om henne :). Min lilla "snäckis".
FödelsedagsDamen var glad som en lärka, med en hög små barn hängande på sig, och blev förstås ännu gladare då hon fick många presenter och mycket tårta.
Nu ikväll ska hon ha tjejkväll med tacos, och bli firad ett varv till - härligt!
Jag ska nu hugga in på mina lördags-läckerheter: skivade ekologiska äpplen och skivad grekiska apelsiner som jag doftat kanel över. Jag säger bara mmmm ...
Jag är helt slut efter ett välbefolkat kalas med många barn mellan 1 och 18 år. 9 st, närmare bestämt. Det är många i en trea som dessutom innehåller en rad medföljande vuxna samt en del "löshästar". Det är vi som kommer från den aningen äldre generationen, dvs från (nästan) 80 och neråt ...
Det gör mig så glad att se alla bry sig så mycket om henne :). Min lilla "snäckis".
FödelsedagsDamen var glad som en lärka, med en hög små barn hängande på sig, och blev förstås ännu gladare då hon fick många presenter och mycket tårta.
Nu ikväll ska hon ha tjejkväll med tacos, och bli firad ett varv till - härligt!
Jag ska nu hugga in på mina lördags-läckerheter: skivade ekologiska äpplen och skivad grekiska apelsiner som jag doftat kanel över. Jag säger bara mmmm ...
Unga Damens födelsedag
Idag fyller hon 17 år, hon som var min lilla Barnbarnstjej. Jag har lovat att baka tårtor till kalaset, så jag vet vad jag ska göra på förmiddagen ... Presenterna är inslagna och väntar vid dörren. Jag planerar också att knyta en stor rosett om armen - så får hon en handledare (till övningskörningen) i present också. Den har vi ju tjuvkikat på lite redan, förstås! 3 gånger har vi hunnit övningsköra.
Nu ska det vispas grädde!
Nu ska det vispas grädde!
onsdag 9 mars 2016
Frosseri
Vill bara tala om att jag frossar och njuter, njuter och frossar av mina grekiska apelsiner! Just nu kan jag inte komma på något annat som smakar lika härligt :).
Berättade jag att jag burit ner resväskan från vinden? Och så har jag fått veta att det regnat nere på Smulan idag. Det gör inte så mycket, men jag vill gärna ha lite värme när jag flyttar ner.
Berättade jag att jag burit ner resväskan från vinden? Och så har jag fått veta att det regnat nere på Smulan idag. Det gör inte så mycket, men jag vill gärna ha lite värme när jag flyttar ner.
tisdag 8 mars 2016
Internationella kvinnodagen
Idag är det vår dag :). Det gäller att göra det mesta av den.
Jag gick till affären för att handla grönsaker och frukt, det är alltid slut här hemma! På vägen ut förärades jag en vacker röd ros, från Metall's lokalavdelning. Jag blev jätteglad!
Affären hade grekiska apelsiner till extrapris - det var särskilt trevligt. Det finns inga apelsiner så goda som dem! Jag släpade hem en stor påse - min Greklands-abstinens växer för varje dag nu och jag kastar mig över allt som känns och smakar grekiskt.
Det mesta och bästa jag har gjort med vår dag är att träffa båda mina promenadväninnor för att promenera. En runda på morgonen och en på eftermiddagen. Så har jag tvättat, inte så där väl planerat, precis. Jag tvättade nämligen täcke och kuddar sist av allt - de hann inte torka.
Nu går jag till sängs.
Nerräkning till Smulan: 16 dagar kvar ...
Jag gick till affären för att handla grönsaker och frukt, det är alltid slut här hemma! På vägen ut förärades jag en vacker röd ros, från Metall's lokalavdelning. Jag blev jätteglad!
Affären hade grekiska apelsiner till extrapris - det var särskilt trevligt. Det finns inga apelsiner så goda som dem! Jag släpade hem en stor påse - min Greklands-abstinens växer för varje dag nu och jag kastar mig över allt som känns och smakar grekiskt.
Det mesta och bästa jag har gjort med vår dag är att träffa båda mina promenadväninnor för att promenera. En runda på morgonen och en på eftermiddagen. Så har jag tvättat, inte så där väl planerat, precis. Jag tvättade nämligen täcke och kuddar sist av allt - de hann inte torka.
Nu går jag till sängs.
Nerräkning till Smulan: 16 dagar kvar ...
måndag 7 mars 2016
Premiär för Ung Dam
En stor del av helgen har jag tillbringat inne i Stora Grannstaden, där Son och Ung Dam bor. Efter diverse byråkrati från båda håll var det nämligen dags för Premiär!
Vi har kört bil, vi. Sonen och Unga Damen började lördagen med att tvätta och städa bilen, och gick sedan genom var allt (som reglage och lampor och pedaler) sitter och vad det heter. Så hon var väl förberedd när jag anlände med mitt handledartillstånd i högsta hugg.
Vi letade upp ett ganska tomt industriområde (förutom andra övningsförare) och började från absoluta grunden. Att ställa in sätet :). Och speglar. Sedan tränade vi på pedaler en lång stund innan vi ens kom så långt som till att starta bilen!
Se'n fick hon starta, och stänga av, och starta, och stänga av ... Till sist fick hon börja köra, i 1:an förstås. I 10 km/tim. Starta, köra 5 meter, stanna om och om igen. Vem har sagt att det är kul att köra bil?
I slutet av Unga Damens första körlektion kunde hon köra i 25 km i 2:an, köra runt i en vändplats och göra högersvängar. Och både starta och stanna mjukt.
Igår började vi om från början - "dragläge" kan man inte träna för mycket på att hitta :) Efter 1 timme hade hon lärt sig att växla upp och ner mellan 1:an och 2:an, starta och stanna och starta och stanna, hålla reda på alla speglar och blinkers, placera bilen rätt på vägen, högersväng och vänstersväng (på en parkering) och att backa 2 meter (utan att få panik!).
Sedan fick lektionen ett abrupt slut då det började lukta bränt i kupén ... Det var en överhettad kylare, som kokte över! I 20 km/tim fungerar inte kylningen optimalt. Åtminstone inte en hel timme.
Både lördag och söndag har vi också letat efter Unga Damens pass nere bland flyttkartongerna i källarförrådet - det var inte lika roligt som att köra bil! Och ännu har vi inte hittat det, tyvärr. När hon kom hem från Smulan i somras kom hon hem till en flytt, dagen efter hemkomsten - och passet har inte varit synligt sedan dess. Nu har vi 5 kartonger kvar, de längst in, förstås. Jag behöver vara med för att skydda henne mot eventuella spindlar ... (och för att vara säker på att det letas NOGGRANNT, men det säger jag inte högt).
Vi har kört bil, vi. Sonen och Unga Damen började lördagen med att tvätta och städa bilen, och gick sedan genom var allt (som reglage och lampor och pedaler) sitter och vad det heter. Så hon var väl förberedd när jag anlände med mitt handledartillstånd i högsta hugg.
Vi letade upp ett ganska tomt industriområde (förutom andra övningsförare) och började från absoluta grunden. Att ställa in sätet :). Och speglar. Sedan tränade vi på pedaler en lång stund innan vi ens kom så långt som till att starta bilen!
Se'n fick hon starta, och stänga av, och starta, och stänga av ... Till sist fick hon börja köra, i 1:an förstås. I 10 km/tim. Starta, köra 5 meter, stanna om och om igen. Vem har sagt att det är kul att köra bil?
I slutet av Unga Damens första körlektion kunde hon köra i 25 km i 2:an, köra runt i en vändplats och göra högersvängar. Och både starta och stanna mjukt.
Igår började vi om från början - "dragläge" kan man inte träna för mycket på att hitta :) Efter 1 timme hade hon lärt sig att växla upp och ner mellan 1:an och 2:an, starta och stanna och starta och stanna, hålla reda på alla speglar och blinkers, placera bilen rätt på vägen, högersväng och vänstersväng (på en parkering) och att backa 2 meter (utan att få panik!).
Sedan fick lektionen ett abrupt slut då det började lukta bränt i kupén ... Det var en överhettad kylare, som kokte över! I 20 km/tim fungerar inte kylningen optimalt. Åtminstone inte en hel timme.
Både lördag och söndag har vi också letat efter Unga Damens pass nere bland flyttkartongerna i källarförrådet - det var inte lika roligt som att köra bil! Och ännu har vi inte hittat det, tyvärr. När hon kom hem från Smulan i somras kom hon hem till en flytt, dagen efter hemkomsten - och passet har inte varit synligt sedan dess. Nu har vi 5 kartonger kvar, de längst in, förstås. Jag behöver vara med för att skydda henne mot eventuella spindlar ... (och för att vara säker på att det letas NOGGRANNT, men det säger jag inte högt).
fredag 4 mars 2016
En upptagen kvinna
Åtminstone mentalt - här tänks det och tänks och planeras och ordnas. Jag har helt enkelt kommit till nästa steg i min Greklands-process, tror jag. Den process som började (konkret) 2012 med att jag provbodde 6 veckor på Smulan för att se om jag gillade att leva där. Det gjorde jag :).
Och hyrde en pytteliten enrummare med kokvrå för hela 2013. Uppe i "bakkanten" på min by. Där bodde jag (och myrorna samt en väldigt stor kackerlacka, om någon minns) 9 veckor på våren och ungefär detsamma under hösten. Livet på Smulan passade mig bra, men jag upptäckte att jag fick hemlängtan under hösten. Och att tillvaron var lite väl minimalistisk på de där 25 kvm!
Så 2014 bytte jag upp mig till 40 kvm och fick ett sovrum och ett litet kök. Mindre ensamt där nere på huvudgatan blev det ju också. Och för säkerhets skull åkte jag lite fram och tillbaka mellan mina båda hemländer, så jag inte skulle drabbas av hemlängtan igen. Det var faktiskt riktigt roligt! Jag kände mig väldigt världsvan efter ett antal gånger i luften.
I min nya lägenhet kunde jag åstadkomma ett hem - det behövde jag. Även om jag inte förstått det. Och jag skaffade mig lite fler vänner och kände mig mera etablerad i byn.
Och 2015 åkte jag "hem" till Smulan på våren, packade upp och kände mig hemma på en eftermiddag :). Och längtade inte hem ett dugg. Fast jag åkte ju lite fram och tillbaka ändå, fast mest för att det var roligt att leva jetset-liv. Och så dog ju min pappa just när jag kommit ner.
I juni hämtade jag ner min älskade Barnbarnstjej, som just slutat grundskolan och förvandlades till min Unga Dam. Där bodde vi i 3 veckor och hade det riktigt gott. Även om livet med en tonåring inte är jättetrevligt HELA tiden ... Men åh, vad jag är glad för de veckorna tillsammans :).
Lite väl mycket hemma kände jag mig förstås i höstas när jag åkte hem över vintern ... Jag låste ytterdörren, stoppade nycklarna i väskan och åkte till Sverige. Med de svenska dörrnycklarna kvar nere i nattduksbordet, förstås!
Och nu är jag snart tillbaka på min Smula igen. För 4:e året ska jag deltidsbo i Grekland. Lägenhetskontraktet är förlängt, biljetterna är bokade och det mesta är förberett för en längre bortovaro härifrån.
Och kanske ...
Kanske är det så att mitt experiment med att deltidsbo, att leva min gamla dröm, nu har pågått så länge att det inte är ett experiment längre? Just idag tänker jag att det, utan att jag egentligen har noterat förändringen, att det på vägen har format sig till en livsstil?
Ja. Så är det nog. Det känns rätt att beskriva det så. Jag får känna lite på det innan jag skriver vidare.
Och hyrde en pytteliten enrummare med kokvrå för hela 2013. Uppe i "bakkanten" på min by. Där bodde jag (och myrorna samt en väldigt stor kackerlacka, om någon minns) 9 veckor på våren och ungefär detsamma under hösten. Livet på Smulan passade mig bra, men jag upptäckte att jag fick hemlängtan under hösten. Och att tillvaron var lite väl minimalistisk på de där 25 kvm!
Så 2014 bytte jag upp mig till 40 kvm och fick ett sovrum och ett litet kök. Mindre ensamt där nere på huvudgatan blev det ju också. Och för säkerhets skull åkte jag lite fram och tillbaka mellan mina båda hemländer, så jag inte skulle drabbas av hemlängtan igen. Det var faktiskt riktigt roligt! Jag kände mig väldigt världsvan efter ett antal gånger i luften.
I min nya lägenhet kunde jag åstadkomma ett hem - det behövde jag. Även om jag inte förstått det. Och jag skaffade mig lite fler vänner och kände mig mera etablerad i byn.
Och 2015 åkte jag "hem" till Smulan på våren, packade upp och kände mig hemma på en eftermiddag :). Och längtade inte hem ett dugg. Fast jag åkte ju lite fram och tillbaka ändå, fast mest för att det var roligt att leva jetset-liv. Och så dog ju min pappa just när jag kommit ner.
I juni hämtade jag ner min älskade Barnbarnstjej, som just slutat grundskolan och förvandlades till min Unga Dam. Där bodde vi i 3 veckor och hade det riktigt gott. Även om livet med en tonåring inte är jättetrevligt HELA tiden ... Men åh, vad jag är glad för de veckorna tillsammans :).
Lite väl mycket hemma kände jag mig förstås i höstas när jag åkte hem över vintern ... Jag låste ytterdörren, stoppade nycklarna i väskan och åkte till Sverige. Med de svenska dörrnycklarna kvar nere i nattduksbordet, förstås!
Och nu är jag snart tillbaka på min Smula igen. För 4:e året ska jag deltidsbo i Grekland. Lägenhetskontraktet är förlängt, biljetterna är bokade och det mesta är förberett för en längre bortovaro härifrån.
Och kanske ...
Kanske är det så att mitt experiment med att deltidsbo, att leva min gamla dröm, nu har pågått så länge att det inte är ett experiment längre? Just idag tänker jag att det, utan att jag egentligen har noterat förändringen, att det på vägen har format sig till en livsstil?
Ja. Så är det nog. Det känns rätt att beskriva det så. Jag får känna lite på det innan jag skriver vidare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)