Jag börjar känna mig lite friskare nu, det är bara hosta och heshet som inte vill ge sig.. Jag säger ändå äntligen! För att börja komma igång tog jag cykeln till mataffären och söndagshandlade lite. Jag fikade till herrarnas skidskytte och lite skridskoåkning ( jag älskar OS), innan jag begav mig på lägenhetsvisning. Och nej, jag tänker inte flytta i det närmaste!
Men, snett på andra sidan vägen från mitt hus räknat finns ett ganska nybyggt hus med bostadskooperativa lägenheter. Man betalar en insats för lägenheten, 2-4 rum, och är garanterad pengarna tillbaka då lägenheten säljs. Men man får ingen värdeökning däremot, lägenheten blir aldrig värd mera än man betalt. Överst i huset finns gemensamma utrymmen och en fantastisk utsikt.
Jag har varit nyfiken på huset ända sedan det började byggas - jag gillar konceptet med bostadskooperativ :) Ränderna från min uppväxt på 70-talet går aldrig ur ...
Nu fanns det bara 1 fyra och några treor kvar. För stort för mig, men jag ville ändå kika runt och få en känsla för lägenheterna. Och jo, de var ljusa, moderna och fina. Jag skulle visst kunna bo där så småningom. När jag inte klarar de 3 våningarna här längre (och om kommunen inte beviljar mig en trapphiss att åka uppåt och neråt på - då kan det bli dags! En tvåa skulle kosta ca 500 000 kr i insats och sedan 8000 kr i månadsavgift. En fruktansvärd hyra för en ensamboende som absolut inte lämnar något utrymme för Greklandsresor, men jag kanske kan få bostadstillägg?
Jag cyklade hem igen i vinande blåst och slog mig ner framför OS-TV:n igen. Några minuter senare lät det så konstigt utanför fönstret, jag kikade ut - och kunde nästan inte se något mer än ett tätt, tätt snöfall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar