Igår kväll lade jag mig ganska trött efter min aktiva dag. Med en av biblioteksböckerna - Etthundra mil av Jojo Moyes. En trevlig bok, som höll mig vaken tills den var utläst. Kvart över två. Då var jag uppe och vimsade runt en stund och åt en klementin - det började ju nästan närma sig frukostdags :).
Jag somnade vid kvart i 3 . och väcktes av ett väldans oväsen nere i trappan vid halv 8. Det borrades och slamrade och ropades och smällde i port och dörrar. Och allt detta oväsen förstärks förstås på vägen upp till mig på tredje våningen, när det studsar runt i stentrappan. När det inte hördes några tecken alls på att det skulle bli tystare inom den närmaste tiden, gav jag upp mitt sovande och kikade ut genom köksfönstret på jakt efter ledtrådar.
Nere på gatan stod 2 hantverkarbilar, och ett släp var parkerat på trottoaren. Grannarna på bottenvåningen ska byta ut kök och garderober förstod jag, en hel del låg redan i släpet. Så då satte jag på morgonkaffet och gäspade mig in i soffhörnet (som befinner sig så långt bort som möjligt från trappan och grannen).
Framåt 16-tiden var jag helt slut av springet ut och in. Med 5-10 minuters mellanrum gick Någon ut och grannens dörr blåste igen med ett brak, sedan small den tunga porten igen. Två minuter senare gick Någon in igen, och då small den tunga porten igen för att följas av att grannens dörr blåste igen med ett brak.
Efter 8 timmar av detta hade alla mina nerver flyttat ut ur kroppen och satt sig på utsidan. Och jag hoppade högt vid varje brak och smäll.
Om Någon går ut och in genom samma ytterdörr och samma port under en hel dag och porten dundrar igen varje gång ... Om jag var hantverkare skulle jag tycka att det var lite jobbigt efter de första tio gångerna eller så - och ställa upp porten för att göra livet lättare. För mig och för omgivningen. Och, om jag var hantverkare och gick ut och in genom samma ytterdörr under en hel dag, och den varje gång blåste igen med ett brak? Jo, då skulle jag troligen hålla emot lite i dörren. Inte minst för min egen skull.
Efter min brist på sömn var det inte helt rätt dag att ha ett gäng snickare/byggare i huset. Imorgon är jag i alla fall inte hemma - jag åker till Malmö och vilar upp mig och mina nerver lite :). Jag kanske kan sova på tåget ner?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar