Är det så att ju mer man gör, desto mera finns det att göra? Jag undrar nämligen varför mitt livstempo har skruvats upp en aning de senaste dagarna.
Igår var det fullt, så fullt att jag varit helt däckad idag. Jag började med tvätten kl 7 (inklusive Barnbarnstjejens fd vita täckjacka som fick tvättas 3 gånger), fortsatte med en tur upp på vinden för att hämta adventspyntet, hängde upp stjärnor och ställde fram adventsstakar, samtidigt som jagsprang upp och ner i trapporna med tvätten - smutsig och ren.
Allt var på tork halv 11 då jag åt ett äpple innan jag blev upphämtad av Kollegan för vår fredagssimning. 1000 meter och hem igen för att bära upp den sista tvätten. Utsvulten for jag iväg till mataffären och storhandlade både till mig själv och till ett bakande här hemma på söndag. Tungt, tungt, släpade jag hem. Middag på kycklingfilé, svamp och knipplök, mmm ...!
Sedan var det dags att gå till jobbet :). Så det blev bussen in till Stora Grannstaden, där jag utförde mina 3 "hemlig shoppare"-uppdrag (jag kan förstås inte säga vad det var). Jag promenerade mellan affärerna, så det blev rejält med motion för andra gången.
Till sist gav jag mig inom både Åhléns och Clas Ohlsson för att rätta till saker som blev fel när jag var där i måndags. Jag kan absolut inte förstå, t ex, varför det ska finnas två olika slags fattningar på glödlampor? Och varför jag så ofta tror fel om vad jag behöver?
På bussen hem träffade jag en bekant, som jag mött i politiken när vi var aktiva båda. En härlig pratstund om samhälle och vad vi tror om behov och utmaningar blev det. Det piggade upp tanken lite - välbehövligt :).
Idag sov jag till halv tio och har inte gjort många knop sedan dess ... Det har t ex tagit mig hela dagen att förlänga ett lucialinne i nederkant och ärmar, laga middag och virka färdigt en grytlapp. Och nu är jag trött igen! Eller fortfarande, menar jag nog ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar