Det går inte att riktigt beskriva hur stilla det kan bli härnere. Hemkommen från Hotellpoolen vid 3-tiden satte jag mig med virkning, kaffe (och en pytteliten jordgubbsglass) på min balkong mot havet.
Ingen vind, bara sol och hav och himmel. Under siestatid, så byn var helt tyst. Havet låg så stilla att jag kunde höra några badande prata med varandra där nere vid stranden, så tydligt - vattnet bär rösterna långt, långt.
En mycket envis cikada var annars det enda jag kunde höra. Borta vid fastlandet for en snabb motorbåt förbi, tillräckligt långt bort för att ljudet inte skulle nå hit. Jag såg mest vågskummet efter den.
Vid 5-tiden varje dag börjar byn röra på sig igen. Mopeder, lekande barn, en hund som skäller.
De där eftermiddagstimmarna lägger sig nära hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar